Frötunabussen, chartrad för höstresan av SIKO, startade från Norrtälje och hämtade upp Svartsö respektive Rindöbor på vägen (Universitetet norra) som inte behövde parkera bilar. Det södra gänget, Möja, Runmarö och Nämdö kom så måningom på bussen vid Södertälje syd, där det fanns goda parkeringsmöjligheter.
Mulet väder med lite regnstänk emellanåt men vi satt ju fint i en bekväm turistbuss.
På bussen passade vi på att ha ett au-möte.
Blåsigt och ruggigt väder när vi kom fram till färjeläget Hampetorp.
Vinön hägrar...
Sträckan tog ca 25 minuter och vid Vinöns färjeläge tog Eva Widlund emot som representant för Vinöns kulturförening- och hembygdsförening. Eva är även kommunikatör för SRF, Skärgårdarnas Riksförbund. Innan bussen åkte mot den avviserade fikapausen berättade Eva om öns SRSS-station vars byggnad finns i nära anslutning till färjeläget med garage för den sk öbolansen (ambulans utan medicinsk utrustning). Sjöräddningsbåten har ingen egen hamn ännu men hade tillfällig förtöjningsplats hemma hos Eva som bor på andra sidan färjeläget.
I skolan, som ligger i malpåse sen 1996, serverades vi kaffe och mackor i det lilla sommarfiket som för dagen hade specialöppet för oss. Här serverades vi även frukost nästa morgon.
Under tiden vi fikade berättade Eva lite om ön och dess historia. Ön har ca 200 bofasta. Skolbyggnaden togs över av hembygdsföreningen, när den stängdes, och används av föreningens medlemmar som ett slags allaktivitetshus med ett medborgarkontor bland annat
Klicka på kartan för större bild
Kartan som pdf.
Vi fick en rundtur ombord på bussen, med Eva som utmärkt ciceron, innan det blev mörkt och vi blev avsläppta på olika ställen för inkvartering. På Vinön finns inget vandrarhem men istället samordnas privata uthyrningsstugor spridda över den lilla ön.
Norra Vinön
Öns historia är lång med anor från äldre järnåldern. Idag är ön större då man för många år sen började sänka vattennivån i Hjälmaren mot målet 1,8 meter. Det tog så lång tid som 11 år innan det var klart.
En timme före middagen samlades vi åter i skolan där två av öns fiskare berättade om gös- och kräftfisket i Hjälmaren. De har valt att MSC-certifiera sitt fiske, även om det kostar extra tycker de att det är värt det för att visa att de ägnar sig åt en hållbar och kvalitativ verksamhet.
Hjälmaren är rik på fisk och bara på själva Vinön kan tio personer livnära sig på gösfisket.
Middagen på Värdshuset bestod av en god lammrätt eller en minst lika god gösrätt (öns nationalfisk).
Flera vinöbor (styrelseledamöter/funktionärer) kom till denna middag och vi berättade för varann om våra öar och föreningar.
Det man jobbar mycket med nu är reningsverk/avlopp. Vinöborna var också bekymrade över att färjan inte längre hade nattjour. Numera var man beroende av att räddningsbåten kan rycka ut eller räddningshelikoptern stationerad i Karlstad.
Värdshusets ägare berättade om sommarens många sommarkonserter de arrangerar med kända artister och att det nu förbereder sig för julbord med öns lokala produkter så långt det är möjligt.